Inom många historievetenskapliga discipliner utgör tidslinjer ett vanligt pedagogiskt grepp för att visuellt framställa skeenden och händelser i översiktlig form. Inom idéhistoria har ett verktyg som heter TimelineJS använts av både lärare och studenter som en sätt att framställa valda delar av ett kursinnehåll i form av en tidslinje. Verktyget, som utvecklats av Knightlab vid Northwestern University, är open-source och webbaserat, och möjligt för vem som helst att använda.
Idéhistorikern Jonatan Samuelsson har använt verktyget på ett moment inom kursen Idéhistoria B som heter Medier, teknik och idéer, 7.5 hp. Enligt momentbeskrivningen i kursplanen står det:
I momentet undersöks och diskuteras hur nya tekniker för kommunikation och information, såsom skriften, boktrycket och elektroniska och digitala medier, påverkat förutsättningarna för idélivet i synnerhet samt kultur och samhällsliv i allmänhet. Vilken betydelse har materialitet och teknik för utvecklingen och spridningen av idéer?
Ett av de förväntade studieresultaten är att studenterna ska:
Uppvisa förmåga att arbeta med olika tekniska medier och kommunikationsformer, samt reflektera över mediets inflytande på kommunikationen.
Som en av examinationsuppgifterna på kursen har studenterna i uppgift att presentera, med hjälp av TimelineJS, den medietekniska utvecklingen så som den framställs i en av kursens läroböcker. Genom uppgiften måste studenterna bearbeta kursinnehållet, visa på sin förståelse av vad som utgör viktiga och centrala skeenden (och inte), samt reflektera över sådant som urval och vad som händer med vår historiska förståelse när vi presenterar en utveckling som linjär. De får också träna sig i att använda ett i huvudsak visuellt kommunikationsmedel, där en del av uppgiften också inbegriper att på ett korrekt sätt ange rättigheterna till de bilder och filmer och annat material som används.
Verktyget fungerar på så sätt att man först laddar ner en färdig mall i form av ett Google kalkylark från Knightlabs hemsida. I kalkylarket lägger man till en ny rad för varje ny händelse på tidslinjen, och på raden fyller man i uppgifter om årtal, rubrik, beskrivande text, bilder, länkar till webbmaterial om händelsen, m.m. Kalkylarket publiceras sedan, så att det får en url-adress och denna adress klistrar man in på TimelineJS hemsida. Efter detta steg genereras den färdiga digitala tidslinjen. Varje gång du ändrar i kalkylarket behöver du bara uppdatera webbsidan där din tidslinje finns, så kommer de nya uppgifterna med. Här nedan följer en mycket kort film som visar grundstegen i processen.
TIPS! Ifall du som lärare vill kunna hjälpa dina studenter om de stöter på tekniska problem kan det vara smart att du själv skapar individuella kalkylark till varje student, istället för att de själv skapar dem. Du har då direkt tillgång till dokumenten studenterna arbetar med och kan lättare ge stöd.
